tintinisabella

Vilken jäkla natt! kl 3 inatt kommer Melker inspringandes på vårt rum och säger att han måste kräkas, sedan startade någon timme där kräkningarna avlöste varandra. Jag kollade inte klockan, men varken jag eller Melker hade fasen sovit många timmar när de andra i huset skulle gå upp. Mitt i all kräkkaos så vaknade även Wilgot och ville ha mat, försöka multitaska med en bebis som man absolut inte vill annat än att han ska somna om för att underlätta för pappan i huset. Melker min lille goding påminde mig om att nu måste jag säga till kusinerna att han inte kommer som idag, och att vi kanske inte kan åka på vår campingsemester.

 

 

Jag blir helt ärligt aldrg klok på det här med kräkningarna. Jag lämnar aldrig på dagis och håller alltid de 48 h som är rekommenderade, även om jag själv inte tror att det är maginfluensa. Samtidigt så vet jag inte hur man kan veta att det är maginfluensa. Melker har haft hosta ett tag nu, och brukar kräkas vid förkylning. Likaså gör Ludvig. Nu idag är Melker precis som vanligt, ingen feber inatt och ingen feber nu. Han kräktes verkligen bara. Och efter sista kräket så sa han "så mamma, nu mår jag bra igen". Man kan verkligen inte tro att han har haft en sån här natt? När Ludvig & jag blev magsuka låg vi pall hela dagen efter. Finns här någon som har ett bra svar på hur jag kan veta varför Melker kräker? Kan det vara så att där varit något som stört kräkreflexen, eller finns där ett supersvar på hur alt ska vara för att man ska klassa det som magsjuka? Eller är det kräk som kräk? Jag har liksom knappt själv varit magsjuk någon gång. Var det i somras och då var det ju verkligen inte bara kräk som kom.. om man säger så.. Fast jag är kanske helt ute och cyklar... Blir så trött!